Sammanvävda rötter – Konsthall C

Sammanvävda rötter: Arkivet som verktyg för integration och tillhörighet

-Pilotprojekt-

Corina Damian

Konsthall C

‍

Projektbeskrivning

Inledning

Projektet syftar till att aktivera och utveckla Hökarängsarkivet som en plats där integration och tillhörighet kan främjas genom att SFI/SIFA elever får utforska och tolka lokala berättelser och platsens historia. Arkivet skulle fungera som en plattform för att stärka förståelsen för samhällsfrågor, språk och kultur, där eleverna aktivt bidrar med sina egna perspektiv och erfarenheter. Detta gör arkivet till ett interaktivt rum där berättelser inte bara lärs ut, utan också tolkas och får personlig mening, vilket främjar elevernas självbestämmande och delaktighet i processen. Ett centralt mål med projektet är att ge nyanlända möjlighet att förstå och delta i de komplexa relationerna som styr både den byggda miljön och dess sociala strukturer. Genom att främja denna förståelse hoppas vi stärka nyanländas förankring i samhället och samtidigt bidra till en mer jämlik och inkluderande stad.

Bakgrund och sammanhang

Hökarängsarkivet grundades på 1980-talet som ett medborgararkiv för att dokumentera Hökarängens historia utifrån de boendes perspektiv. Arkivet innehåller tusentals fotografier, dokument, tidningsurklipp, kartor och inspelningar, som tillsammans erbjuder en bred bild av grannskapets utveckling. Bland materialet finns även litteratur om konst, stadsplanering och social organisering, vilket ger ytterligare insikter om hur platsens historia och struktur har formats.

Under 1980- och 1990-talen samlades material kontinuerligt in, men på senare tid har tilläggen främst kommit genom enskilda satsningar. Ett av dessa initiativ, ledd av en lokal arkivarie, var "En annan berättelse", som lyfte fram kvinnohistorier för att balansera folkhemsbyggets mansdominerade narrativ. Ett annat projekt, led av Maryam Fanni, lokal aktivist och formgivare, "Det lokala i det globala", fokuserade på att inkludera migrationshistorier och belysa Hökarängens plats i ett större samhälleligt sammanhang.

Trots bristen på regelbundna öppettider och resurser för kontinuerlig verksamhet har arkivet stor potential att åter bli en betydelsefull plats för både lokalbefolkningen och samhället i stort. Arkivet förvaltas idag av Konsthall C tillsammans med en grupp volontärer, och vi arbetar aktivt för att göra det mer tillgängligt och levande. Under den senaste större satsningen, "Det lokala i det globala", som pågick mellan 2023 och 2024, genomfördes en upprustning av arkivets lokaler. I samband med detta strukturerades även arkivmaterialet om, vilket skapade en tydligare överblick och bättre förutsättningar för att bevara och tillgängliggöra materialet framöver.

Arkivet har varit relativt stillastående under en tid, men vi ser nu stor potential för att aktivera det och öka engagemanget. Viljan att aktivera arkivet har vuxit fram både genom bildandet av en volontärgrupp som nu förvaltar arkivet och genom min egen resa i arbetet med det. Som kulturgeograf blev jag fascinerad av arkivets innehåll, då det erbjuder material som ger en djupare förståelse av platsen och dess relationer till människor. Arkivet belyser processer som social identitet, maktdynamiker och samspelet mellan stadsplanering och människors liv, både på lokal nivå och i ett bredare samhällsperspektiv.

För mig har arkivet dock också haft en mer personlig betydelse. Som invandrare har det blivit ett viktigt verktyg i min egen integrationsresa, och det har hjälpt mig att rota mig i min nya miljö. Även om varje persons resa är unik, tror jag att arkivet har potential att fungera som en plattform för att undersöka dessa teman.

Motivering och relevans

Samhällsplanering spelar en avgörande roll i projektet, eftersom vi förstår att människor som kommer från andra länder, där städer är byggda och organiserade på olika sätt, inte kan förväntas omedelbart förstå sin nya omgivning. Därför bygger projektet på tanken att en ökad kunskap om den byggda miljön och dess sociala strukturer inte bara stärker människors koppling till sin nya livsmiljö, utan också bidrar till att skapa en mer rättvis och inkluderande stad. I detta sammanhang spelar Hökarängsarkivet en central roll genom att erbjuda en plats för lärande och reflektion. Arkivet erbjuder inte bara faktabaserad information, utan skapar även möjligheter för deltagarna att tolka berättelser och material utifrån sina egna perspektiv och erfarenheter. Detta främjar självbestämmande och gör att materialet får en större personlig betydelse för deltagarna.

Metod

Baserat på allt ovan, vill projektet utforska aktiveringen av arkivet genom klasser för SFI-studenter. Med utgångspunkt i Panofskys tre nivåer av betydelse i visuella objekt1 ser projektet på samhällsplaneringsföremål, såsom kartor, planer och rapporter, som centrala underlag för tolkningar av deras djupare innebörd. Hökarängsarkivet rymmer en mängd sådant material, vilket erbjuder möjligheten för den typen av tolkningar. Förutom textbaserat material finns det också andra typer av resurser i arkivet, och dessa kan användas på olika sätt – särskilt med hänsyn till att alla inte har samma utbildningsnivå. Målet är att deltagarna ska kunna gå bortom en ytlig förståelse och istället skapa djupare, kontextuella kopplingar till samhället och dess strukturer.

Varje besök i arkivet skulle vara 4-5 timmar långt och omfatta cirka 5 personer, eftersom arkivet är en relativt liten plats och inte rymmer för många besökare samtidigt. Eleverna som deltar skulle vara på C- eller D-nivå i sin språkutbildning, så att de kan förstå åtminstone delar av materialet i arkivet. Om materialet blir för komplicerat kan det lätt skapa frustration, därför är det viktigt att anpassa innehållet till deras språkliga nivå. Eleverna skulle besöka arkivet minst 3-4 gånger för att utforska materialet i omgångar. Vid varje besök får de välja ett specifikt ämne att utforska och använda arkivmaterialet för att förstå vad som har hänt i Hökarängen kring det ämnet. De uppmuntras också att undersöka vad som pågått i Stockholm i stort och i deras egna grannskap under samma period.

Målet är att eleverna ska kunna se och tolka materialet så att de kan relatera det till det verkliga samhället, snarare än till den polerade version som ibland presenteras i läromedel. Genom detta kan de också utveckla sitt kritiska tänkande, samtidigt som de lär sig mer om civilsamhället och medborgarengagemang. Förhoppningen är att denna process väcker nyfikenhet kring vad som pågår i deras eget grannskap och inspirerar dem att engagera sig mer i sin närmiljö. På så sätt kan de känna en större känsla av delaktighet och agency, vilket i sin tur kan leda till att de själva bidrar till att utveckla staden och sitt samhälle.

Vad projektstödet har gått till

Projektet pågår fortfarande, men vi kan meddela att nästan hälften av projektstödet har använts. Stödet har möjliggjort genomförandet av de första aktiviteterna enligt projektplanen, främst digitalisering av arkivmaterial och en workshop.

Digitalisering: Under november 2024 inleddes digitaliseringsfasen för att överföra arkivmaterial i äldre format till digitalt förvaring. Vi identifierade potentiella leverantörer och valde BGA för arbetet. I november 2024 lämnades materialet (kassettband, videoband och smalfilmer) in för digitalisering, och i januari 2025 var det digitala materialet redo och lagrat på USB.

Workshop: Under november organiserades en workshop som genomfördes i december 2024. Planeringen omfattade att kontakta deltagare från olika discipliner, samordna scheman, fastställa deltagarnas bidrag och strukturera en agenda. Workshopen samlade experter inom arkivarbete, språkpedagogik, samhällsplanering, samhällsengagemang och integration. Diskussionerna gav värdefulla perspektiv på hur arkiv kan användas i undervisningen för migranter.

‍

En sammanfattning av projektet

Efter att projektet har beviljats stöd inleddes arbetet med att planera och genomföra projektets nyckelaktiviteter.

Digitalisering: Arbetet med digitalisering inleddes med en analys av resurserna i Konsthallen – vi identifierade att det fanns en skanner och personal med viss erfarenhet av digitalisering, vilket möjliggjorde en del av processen internt. Vi beslutade att prioritera äldre format och fotografier, då dessa är mest känsliga för förlust över tid. 

När det gällde leverantör för digitalisering av äldre format, valde vi BGA:s standardtjänst, vilket innebar att kassettband överfördes i 44,1 kHz / 24-bitars kvalitet med brusreducering, videoband i USB/Digitalt format med färgkorrigering och rengöring, och smalfilmer i High Definition (1080p) med manuell färgkorrigering och rengöring. Parallellt med detta inleddes digitalisering av fotografier, där vi använde den skanner som fanns tillgänglig i Konsthallen. Vi bestämde att skanna bilderna i 600 dpi i TIFF-format för långsiktig bevaring, samt i JPEG för enklare arbetskopior. Arbetet påbörjades i januari och vi räknar att det kommer att färdigställas i början av mars. Digitaliseringen utförs av Corina Damian och Aurora Bergh Edenborg. 

Digitaliseringsarbetet har inte bara resulterat i ett mer tillgängligt arkivmaterial, utan har också byggt ny kunskap om digitaliseringsprocesser hos de involverade. Vi har dessutom utformat en förvaltningsplan för att fortsätta detta arbete.

Workshop: Den samlade följande deltagare:

– Erika Volpe (samhällsplanering, arkitektur och kulturmiljövård)
– Jessica Nordström (arkivarbete, arkivpedagogik och genusvetenskap)
– Maryam Fanni (civilsamhällets engagemang i urbana miljöer, urban rättvisa, maktrelationer)
– Samaneh Khaef (migration och integration)
– Victoria Steen (språkundervisning och pedagogik)
– Corina Damian (projektledare och moderator, med perspektiv från kulturgeografi och arkivarbete)

Workshopen bestod av tre huvuddelar:

1. Samordning av antaganden om integration och arkivets roll – Deltagarna diskuterade hur integration kan förstås som en ömsesidig process och hur arkiv kan fungera som dynamiska plattformar för att knyta personliga erfarenheter till samhällets historia.
2. Arkivets potential och praktisk användning – Diskussioner om hur teoretiska och pedagogiska perspektiv kan vägleda användningen av arkivmaterial i undervisningen.
3. Idéutveckling – Deltagarna föreslog konkreta idéer om hur arkivmaterial kan användas för att stärka SFI/Grund/SVA-elevernas lärande och tillhörighet.

Diskussionerna berörde flera centrala teman:
Integration som en ömsesidig process: Ett genomgående tema var att integration ofta förstås som en ensidig anpassning till det svenska samhället, där nyanlända förväntas lära sig om platsen, språket och kulturen utan att deras egna erfarenheter erkänns. Flera deltagare betonade att detta skapar en obalans där migranter ofta känner sig reducerade till sina brister, snarare än att deras kunskaper och bakgrund ses som resurser.

Arkivet som en plats för förhandling: 
En viktig insikt var att arkiv ofta ses som statiska samlingar av historiska dokument, men att de i själva verket kan vara dynamiska arenor för diskussion och omförhandling av historia och tillhörighet. Det lyftes fram att arkiv kan fungera som en arena där människor som är nya i ett område kan skapa sin egen relation till platsen, snarare än att enbart ta del av en redan etablerad berättelse.

Brist på förtroende: 
Många migranter visar misstro mot institutioner och integrationsinsatser. Arkiv kan bidra till att stärka förtroendet genom att synliggöra migranters berättelser och koppla dem till platsens historia, men det är viktigt att deltagarna själva får avgöra hur de vill engagera sig. Tidigare erfarenheter kan vara en resurs, men vissa, särskilt de traumatiserande erfarenheter, kan vara en grund till att vissa undviker att återvända till sitt förflutna. Arkivmaterialet bör därför användas på ett sätt som möjliggör reflektion utan krav på personlig delning.

Pedagogiska möjligheter och metodutveckling: 
Deltagarna diskuterade olika undervisningsmetoder. Radikal pedagogik och critical literacy lyftes som viktiga metoder för att stärka deltagarnas handlingsutrymme. Deltagarna föreslog också affektteori och kritisk fabulation som sätt att engagera sig emotionellt och kreativt med arkivmaterial, vilket kan bidra till djupare reflektion.

Målgrupp och tillgänglighet: 
En annan viktig diskussion rörde vilka som kan ta del av projektets resultat. Ursprungligen var fokus på SFI/Grund/SVA-elever, men det framkom att kursen också kan vara relevant för personer som nyligen flyttat till området men inte studerar svenska formellt.

‍

Pågående arbete och planen för den återstående delen av projektstödet

Efter workshopen har Corina Damian börjat arbetet med att analysera de insikter som framkom och arbetar nu med att konkretisera hur arkivmaterial kan integreras i pilotkurser. Under februari och mars kommer två personer med erfarenhet av språkpedagogik och integrationsarbete att utveckla en kursstruktur baserad på de insikter som analysen ska lyfta fram.

Vi planerar att genomföra pilotklasser under mars och april, där vi testar kursstrukturen. Vi har inte bestämt hur många pilotklasser vi ska genomföra. Pilotklasserna med deltagare från SFI/Grund/SVA ska genomföras ideellt i första steg. Den återstående delen av projektstödet är planerat för:

– Analys av materialet och utformning av en kursstruktur tillsammans med experter inom språkundervisning och integration - 7876 SEK. Analysen är nästan färdigställd och ska betalas som lön i februari. Resten av stödet ska betalas som lön i mars för kurs strukturen.

– Slutföra digitaliseringen av materialet - 17360 SEK. Arbetet har påbörjats i januari och fortsätter under februari och början av mars. Mestadels av den kvarstående budgeten ska betalas som lön i februari och en liten del i mars.

Parallellt med detta arbetar vi med att säkra fortsatt finansiering för att möjliggöra en långsiktig utveckling av projektet. Vi har redan ansökt om stöd från Riksantikvarieämbetet för att fortsätta digitaliseringsarbetet, fördjupa analysen av arkivmaterialet och utveckla en handlednings program för att guida eleverna under deras skolbesök i arkivet. 

‍

Mitt namn är Corina Damian och de senaste åren har jag arbetat i skärningspunkten mellan kulturgeografi, samhällsplanering och pedagogik, med fokus på frågor om plats, migration och integration, samt hur solidaritet och skillnader förhandlas i sociala och rumsliga sammanhang. Inom detta har jag varit verksam vid Konsthall C och Hökarängsarkivet, ett lokalt grannskapsarkiv som samlar berättelser och erfarenheter från boende i området. Konsthall C är en samtidskonstinstitution med stark lokal förankring, och dess verksamhet präglas av sociala frågor, demokrati, och rättighetsperspektiv.

Inom projektet Sammanvävda rötter utvecklar vi pedagogiska metoder för att arbeta med integration och kritiskt tänkande tillsammans med SFI/SIFA-elever. Projektet har genomförts i samarbete med curatorn och forskaren Anna Kontopoulou som har bidragit till skapanden av workshopen, med fokus på integration, hem och konstnärliga metoder för samhällsengagemang. Hon är också den som håller workshopen på Konsthall C. En annan person är SVA- och SFI-läraren Victoria Steen vid Åsö vuxengymnasium. Hon har också bidragit till skapandet av workshopen med fokus på språkinlärning. SIFA-elever som deltagit i pilotklassen och bidragit med sina erfarenheter och perspektiv har också varit en central del av projektet.

Konsthall C är en konstinstitution, offentligt konstverk och stadsförnyelseprojekt som grundades 2004 i en före detta tvättstuga i Hökarängen. Ursprungligen startat som ett konstnärligt experiment av Per Hasselberg tillsammans med lokala aktörer, har det nu utvecklats till en permanent konsthall med både utställningar och långsiktiga samarbeten. Verksamheten fokuserar på konst som engagerar lokalsamhället och omvärlden, med en blandning av temporära utställningar och fasta program som inkluderar samarbeten med förskolor, internationella konstnärer och det lokala arkivet. Konsthall C är idag en internationellt erkänd plattform för experimentell samtidskonst. Arkivet förvaltas av Konsthall C tillsammans med volontärgruppen Arkivets Vänner. Därför kommer stödet att hanteras genom Konsthall C, men det är Corina Damian som ansvarar för och driver projektet.

‍

1 Ryan, Brent D. (2011). Reading Through a Plan. Journal of the American Planning Association, 77 (4), 309-327

‍